För tredje gången på mindre än ett år – och bara sju veckor efter Stockholm Marathon underskred Cédric Schwartzler återigen 2:30.
Det skedde på Gotland och Östergarn Marathon där regn och vind försvårade dagen. Cédric hade sällskap av Anders Szalkai, som spurtade ifrån med sex sekunder. Cédric har raden 2:a-1:a-2:a på sina tre starter i Östergarn. Han beskriver loppet så här:
Man tror att 42km ska räcka för att skilja löpare men det är bara att konstatera att det ofta handlar om sekundstrider!
2003 kom jag tvåa på Östergarn Marathon, 11 sekunder efter Thunegard. 2005 kommer jag tvåa, 6 sekunder efter Anders Szalkai. Dessutom var Szalkai 15 sekunder före mig i Stockholm...! :) Måste man lägga till sekundstrider mot klockan (2.59.38 på min första mara, 2.29.53 i Berlin, 2.29.59 i går...). :-))
Jag är nöjd med tiden 2.29.59 (1.13.05 halvvägs) eftersom det var risiga förhållanden som rådde på Östergarn. Temperaturen var visserligen perfekt (17-18 grader och regn) med vinden blåste alldeles för mycket. Utan draghjälp blev det för svårt att hålla tempot uppe mer än i 3 mil. Jag höll 3:30/km fram till 30 km (1.44.58) men sedan sjönk tempot så sista milen gick på ca 37.10.
Vid flera tillfällen försökte jag rycka ifrån Anders på sista milen (33, 38, 39) men han hängde med. Han försökte i sin tur bli av mig vid 36 men hans försök blev lika sterilt som mina. Så blev det spurtstrid 300m från målet. Tyvärr var jag alldeles för stum för att kunna svara på hans spurt.
Anders sprang alldeles rätt för att vinna. Han hade inget intresse att hålla tempot uppe så jag fick jobba ensamt i motvinden medan han kunde spara krafter i min rygg. Det är alldeles rätt taktiskt.
När jag försökte rycka hade jag ingen aning om han var nära att släppa eller om han bara joggade lugnt bakom... Efteråt fick jag veta att jag borde fullföljt mina ryck 1-2 minuter längre så det förmodligen hade funkat. På samma sätt berättade Anders att när han såg att jag hängde på hans ryck vid 36 km sänkte han tempot strax efter för han tyckte att det var för jobbigt. Det är mycket intressant att veta efter loppet vad den andra tänkte på när man testade varandra. Anders berättade också att han gärna hade hjälpt mig att slå mitt PB om han hade varit säkert på att vinna. Tillsammans hade vi nog fixat 2.28.
För övrigt gjorde jag kanske något nybörjaresmisstag mellan 16 och 22 då jag kände mig pigg. Istället för att avvakta och vänta på sista milen brände jag krutet där och hade 3-4 km kring 3.19-3.23. Antagligen fick jag betala senare för min iver.
Nu åker jag en vecka till Grekland där jag ska bli rund, brun och otränad. ;)
