Startsida 
 Klubbinfo 
 Arrangemang 
 Långcupen 
 Resultat 
 SGP 
 Pokalen 
 Kalender 
 Statistik 
 Meddelanden 
 Styrelsen informerar 
 Roller i klubben 
 Friidrottsnyheter 
 Månadens profil 
 Referat 
 Bansektion/Sprint 
 Träning 
 Träning & Mat 
 Bildarkiv 
 Chat 
 Klubberbjudanden 
 Medlemssidor 

Håll dig uppdaterad med vårt RSS-flöde

Pilgrimsfärd i löparskor

15/8 - Jonas Jansson  


Att springa på semester. Alltså inte att ta en löptur på semesterresan, utan att använda löparskorna istället för bil eller flyg för att ta sig till semesterdestinationen. Den drömmen har undertecknad haft länge. De senaste två veckorna har jag ägnat åt att förverkliga den genom att springa från Porto i Portugal till Santiago de Compostela i Spanien.

Det var min barndomsvän Jon som tog initiativet i våras, efter att vi hade talat om idén lite löst i ett par år. Vi skulle följa en av alla klassiska pilgrimsleder till Santiago de Compostela i nordvästra Spanien, där en av Jesus apostlar är begravd.

Tusentals människor vandrar de olika pilgrimslederna till Santiago de Compostela varje år. Man går precis när man vill, det är alltså inget arrangemang, ingen som tar tid eller står beredd med vätska och mat. Det enda man behöver är ett officiellt pilgrimspass, som stämplas på härbärgen och caféer som bevis på att man faktiskt genomför färden. De flesta pilgrimer vandrar såklart av religiösa skäl. Jag och Jon gillar bara att springa.

Vissa pilgrimer vandrar några få dagar, andra påbörjar sin resa i Norge eller Ungern. Vår originalplan, som skulle komma modifieras en del, var att ägna tio dagar åt att springa ungefär 25 mil. Så långt springer ju vissa ultralöpare på en enda dag, och våra dagsetapper skulle inte bli längre än vad en del elitlöpare avverkar i sitt ordinarie träningsprogram.

Hur lätt som helst. Nja.

Första dagen, den 31 juli, sprang vi tre mil från Porto, större delen på ojämna kullerstensgator och trottoarer. Slitigt på benen, och längre än någon av oss någonsin fått för oss att kuta med 6-7-kilos ryggsäckar. Andra dagen blev ännu lite längre.

Tredje dagen hade vi nästan kommit upp i tio mil och därmed redan sprungit längre än jag någonsin avverkat på en hel vecka. Då bestämde vi oss för att höja ribban lite och slå ihop etapp fyra och fem. Fjärde dagen skulle vi ta oss över en liten bergskedja, så guideboken föreslog kortare dagsetapper, men vi sprang istället på ända till spanska gränsen, tre och en halv mil bort.

Det var synd att hamna en dagsetapp framför alla trevliga bekanta vi hade träffat. På bara ett par dagar hade vi hunnit lära känna en hel rad pilgrimer från olika hörn av Europa. Dessutom hade vi hunnit uppnå ett mycket lokalt men smickrande kändisskap i den lilla kretsen pilgrimer runtomkring oss. Vi mötte nya vandrare som hälsade med "Hej är det ni som är de knäppa, springande svenskarna?", efter att ryktet hunnit före oss.

Men vi var ju här för att springa, och benen var glada och pigga, så vi körde två dagsetapper trots allt. Tretton mil på fyra dagar, fortfarande energi kvar i benen.

Det visade sig bli dag fem och sex som bjöd på de tuffa utmaningarna. De morgontunga benen vägrade ge med sig på hela dagen, samtidigt som leden gick i långa raksträckor genom industristaden Porriño istället för att snirkla mellan vingårdar och skogsdungar som de senaste dagarna. Trots frekventa glass- och kaffepauser och gång i uppförsbackarna blev vaderna så ömma att det gjorde ont att smörja in dem med solskyddskräm på morgonen.

Dag sex hade benen förvandlats från löparredskap till köttklubbor, gång i uppförsbackarna från ett sätt att spara energi till den enda möjligheten att ta sig fram. Snittfarten sjönk som en sten, från redan långsamma sex minuter till åtta och en halv per kilometer. Dagsetappen var som tur var den första under tre mil, ett nitton kilometer långt återhämtningspass med backar i stil med att passera Västerbron åtta tio gånger.

Men det räckte mirakulöst nog och dag sju var styrkan tillbaka. En flack dagsetapp på två och en halv mil kändes som en uppvärmningsrunda.

Så vi bestämde oss för vår grand finale, knallfinal, genom att slå ihop de två sista dagsetapperna också. 18+25 kilometer var alltför lockande, ett drygt maratonlopp efter en veckas och 21 mils pilgrimsspringande. Ett varsitt lopp var vår samlade erfarenhet av distansen.

Fyra timmar och arton minuter löpning, tre glasspauser och en rejäl lunchrast senare spurtade vi upp mot katedralen i Santiago. Benen värkande, men de lyftes av våra leenden. När vi skuttat uppför trappan till kyrkporten såg vi att gps:en visade 41,7 kilometer.

Tittade på varandra.

Insåg att vi ju inte kunde lägga av femhundra meter från en marathondistans.

Så haltande av ömma ben tog vi oss nerför trappan och sprang runt, runt nedanför katedralen tills vi passerade 42,2 kilometer.

Vi lärde oss rätt mycket under resan. Att man kan åka på två veckors semester med en total packning på drygt fyra kilo, inklusive väska. Att glass och müsligodis kan utgöra två hörnstenar en träningsdiet. Att man inte behöver hitta en organiserad tävling för att ge sig ut på ett löparäventyr, att just äventyrsaspekten snarare kan bli ännu starkare om man inte är omgiven av funktionärer och andra tävlande.

Det kan verkligen rekommenderas!

Var nästa års utmaning går av stapeln vet vi inte än. Men att det blir en, det kan ni vara säkra på.

Om du är nyfiken på att läsa mer om resan, till exempel vad vi hittade på som bonusäventyr när vi ju kom fram ett par dagar i förtid, kan du titta in på Springjonas-bloggen eller läsa Värmlands Folkblad artikel (självklart med Studenterna-linne på fotot).


Kommentera artikeln:
Ditt namn *
Kommentar *
Skriv "trehundratvå" i siffror *


Tidigare Referat
2014-02-15 - Bore Cup deltävling 3 Vallentuna
2014-01-11 - Bore Cup deltävling 2 Hemlingby, Gävle
2013-11-08 - Österlen lyser
2013-10-27 - När idrottandet får nya perspektiv: några reflektioner från en debuterande veteran
2013-09-19 - Stockholm HM 2013 – en löparberättelse om att våga
2013-08-04 - Blandad kompott under regntunga skyar
2013-07-28 - Med tunga vikter i Roslagen
2013-05-20 - Skärholmsloppet
2013-05-14 - Livet deLux(e)
2013-03-17 - Klassisk säsongspremiär runt sjöarna
2013-01-05 - Löparen som inte kunde pensionera sig
2012-10-15 - Go West: säsongsavslutning och SGP-final i västerort
2012-10-01 - Lidingöloppet - Topptider av Patrik och Gloria
2012-06-08 - Dunderpers och dubbelseger i Västerås
2012-06-03 - Stockholm Marathon - Preliminär seger i lagtävlingen!
2012-04-21 - Studenternas vårläger i Toscana
2011-12-15 - Valencia Marathon 2011
2011-11-13 - New York – here we come!
2011-11-06 - En mara i Frankfurt
2011-09-29 - Pressat läge på Berlin Marathon
2011-08-21 - När smurfarna intog tokstan
2011-08-15 - Pilgrimsfärd i löparskor
2011-08-07 - De oövervinnerliga?
2011-06-26 - I Vildhussens land
2011-06-23 - Berättelser från Vätternrundan
2011-05-24 - Lyckad utflykt till Riga med nya pers och nytt klubbrekord!
2011-04-07 - Löparmångkampen 2011
2011-03-08 - En Segerstudie i Blått
2011-03-06 - Smurfar i fädrens spår 2011
2010-11-21 - Rajamankla University half marathon, Surin (Thailand).

Sidor | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |


©Copyright FK Studenterna. Utvecklat av Cédric Schwartzler, Triciclo AB.
För synpunkter och tekniska fel, kontakta