Startsida 
 Klubbinfo 
 Arrangemang 
 Långcupen 
 Resultat 
 SGP 
 Pokalen 
 Kalender 
 Statistik 
 Meddelanden 
 Styrelsen informerar 
 Roller i klubben 
 Friidrottsnyheter 
 Månadens profil 
 Referat 
 Bansektion/Sprint 
 Träning 
 Träning & Mat 
 Bildarkiv 
 Chat 
 Klubberbjudanden 
 Medlemssidor 

Håll dig uppdaterad med vårt RSS-flöde

De oövervinnerliga?

7/8 - Ida G  



Årets upplaga av DN-galan bjöd på en diamanttid och flera imponerande prestationer, kanske främst Vivian Cheruiyots utklassning av det övriga startfältet på 5 000 m, med sin tid 14:20.87, nio sekunder från världsrekordet. Kanske bidrog det blåsiga vädret till att inte fler rekord sattes denna kväll. Studenternas utsända korrespondent kunde dock konstatera att vägen till målet många gånger är halva nöjet, och att funkisarbetet kvällarna före galan gjort minst lika mycket för helhetsintrycket av denna friidrottsfest.


Alla har vi väl eller har vi väl någon gång haft en förebild som vi ser upp till nästan oavsett vad de gör. Det kan vara en musikartist eller idrottsstjärna men lika gärna ett äldre syskon eller någon i ens närhet. Det är svårt att beskriva den besvikelse man känner när ens förebild inte lever upp till den bild man gjort sig av dem, när de faktiskt svärtar den totalt – en idrottsstjärna som blir avstängd för doping eller en artist som kommer in på scenen två timmar efter utsatt tid, stupfull. De som man trodde var ofelbara och som man nästan gett gudastatus visar sig plötsligt vara besvärande själviska eller ha påtagligt dåligt omdöme.

Inför DN-galan kände jag aldrig några sådana förväntningar. Det fanns ingen bland de inbjudna friidrottsstjärnorna som jag hyste någon sådan beundran för. Faktum var att jag inte kände till någon av dem så bra, annat än Usain Bolt. Det var alltså utan förväntningar som jag infann mig på Arlanda dagarna före galakvällen. Jag hade anmält mig som funktionär och fått i uppgift att följa idrottarna och andra inbjudna gäster från flygplatsen till deras hotell. Eftersom Bolt landat redan kvällen innan, då jag inte jobbade, var stämningen avslappnad bland funktionärerna; konkurrensen om att få åka med övriga gäster var inte lika hård. Istället var det enskilda önskemål som fördelade turerna. Som när Pitkämäki kom och en tjej som tidigare stått tyst bakom DN-galadisken flinade och sa ”Honom tar jag hand om.” Jag siktade in mig på kenyanerna. Jag tänkte att kanske kunde lite av deras snabbhet och uthållighet spilla över på mig om jag följde med och satt bredvid dem på tåget. Jag tror inte den gjorde det men det var trevliga resor i alla fall. De möten som lämnade störst avtryck under mina dagar som Arlandavärd var dock inte resorna med kenyanska hinderlöpare utan den med en amerikansk 200 m-löpare och de resor jag gjorde med några nordafrikanska friidrottare. Lätt surrealistiskt kändes det när jag i väntan på nästa tåg från flygplatsen satt och jämförde pers med en längdhoppare som är rankad femma i världen i år (ni kan nog gissa vem som bräckte vem …) eller när jag och min gäst beklagade oss över de franska verbböjningsreglerna. Ett knappt dygn senare skulle samma person springa 1 500 m inför drygt 15 000 åskådare på Stadion, på tiden 3:35.77. Under dessa möten och märkliga samtal blev det extra tydligt att det alltid finns en människa bakom stjärnan. På något sätt hade jag i och med att jag inte kände till idrottarna sedan tidigare fått mig en glimt av människan innan jag fick se stjärnan som de besökte galan som, och situationen blev därför lite omvänd mot hur idoldyrkan brukar gå till.

Ju närmare tävlingen det led, desto mer fokuserade och inneslutna var idrottarna som anlände. Desto mer började jag också se fram emot själva galan: nu hade jag ju stjärnor att heja på. Så kom så äntligen galakvällen. Dolph Lundgren rullade in på Stadion i en Batman-bil och öppnade galan. Därefter drog kvällens tävlingar igång. Till skillnad från hur det är att se en friidrottstävling på tv där tv-teamet väljer vad som för tillfället är intressant, blev allting ganska snart väldigt rörigt live. Grentävlingar pågick överallt parallellt och som förstagångsbesökare hade jag svårt att veta åt vilket håll jag skulle titta. Jag hade plats alldeles vid stavhoppsgropen och det föll sig därför naturligt att följa den tävlingen i första hand. Och visst var det spännande att få se Sveriges eget stjärnskott Angelica Bengtsson tävla sida vid sida med världsrekordhållaren Isinbayeva, eller att se ett 200 m-lopp med världens snabbaste löpare på nära håll, i vilket Usain Bolt äntligen fick sin Stadionseger. Ändå var det de nordafrikanska friidrottarna som jag träffat kvällarna innan som hjärtat klappade lite extra för, och för Vivian Cheruiyot som utklassade startfältet på 5 000 m och under stående ovationer från publiken sprang i mål på tiden 14:20.87. Om det var någon som fick Stadion att koka denna kväll så var det hon. En diamant delades även ut under kvällen till Kaliese Spencer, som slog det gamla Stadionrekordet på 54.27 på 400 m häck. Det nya rekordet lyder nu 53.74. Till tonerna av Shirley Basseys Bondledmotiv delades den 68:e diamanten på Stadion ut.

Det blir definitivt en nästa gång på DN-galan. Både som funktionär och åskådare. Men tills nästa gång ska jag se till att vara lite bättre påläst om de idrottsstjärnor som kommer, framför allt ska jag se till att ha koll på mina entrébiljetter så jag slipper dumpa fotografen utanför. Det är bara att hoppas att arrangörerna lyckas locka några stora namn även nästa år, så att stämningen blir lika magisk och så att fler diamanter kan delas ut. Som Olga i 90-talssåpan Tre Kronor säkert skulle ha uttryckt det: ”Diamonds, Rajne, Olga wants diamonds.”



Kommentera artikeln:
Ditt namn *
Kommentar *
Skriv "fyrtiofem" i siffror *


Tidigare Referat
2014-02-15 - Bore Cup deltävling 3 Vallentuna
2014-01-11 - Bore Cup deltävling 2 Hemlingby, Gävle
2013-11-08 - Österlen lyser
2013-10-27 - När idrottandet får nya perspektiv: några reflektioner från en debuterande veteran
2013-09-19 - Stockholm HM 2013 – en löparberättelse om att våga
2013-08-04 - Blandad kompott under regntunga skyar
2013-07-28 - Med tunga vikter i Roslagen
2013-05-20 - Skärholmsloppet
2013-05-14 - Livet deLux(e)
2013-03-17 - Klassisk säsongspremiär runt sjöarna
2013-01-05 - Löparen som inte kunde pensionera sig
2012-10-15 - Go West: säsongsavslutning och SGP-final i västerort
2012-10-01 - Lidingöloppet - Topptider av Patrik och Gloria
2012-06-08 - Dunderpers och dubbelseger i Västerås
2012-06-03 - Stockholm Marathon - Preliminär seger i lagtävlingen!
2012-04-21 - Studenternas vårläger i Toscana
2011-12-15 - Valencia Marathon 2011
2011-11-13 - New York – here we come!
2011-11-06 - En mara i Frankfurt
2011-09-29 - Pressat läge på Berlin Marathon
2011-08-21 - När smurfarna intog tokstan
2011-08-15 - Pilgrimsfärd i löparskor
2011-08-07 - De oövervinnerliga?
2011-06-26 - I Vildhussens land
2011-06-23 - Berättelser från Vätternrundan
2011-05-24 - Lyckad utflykt till Riga med nya pers och nytt klubbrekord!
2011-04-07 - Löparmångkampen 2011
2011-03-08 - En Segerstudie i Blått
2011-03-06 - Smurfar i fädrens spår 2011
2010-11-21 - Rajamankla University half marathon, Surin (Thailand).

Sidor | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |


©Copyright FK Studenterna. Utvecklat av Cédric Schwartzler, Triciclo AB.
För synpunkter och tekniska fel, kontakta