 Linda, Matilda och Ylva - pallplacerade smurfetter i Västerås
Ylva Odemark. Lägg namnet på minnet. Det ryktas att Ladbrokes redan stängt spelet för vem som blir årets komet i FK Studenterna. På torsdagkvällen anslöt hon till klubbens sub-40-sällskap när hon i stor stil tog hem segern i Mälarenergi Stadslopp och sänkte sitt färska personbästa med över två minuter!
Ibland får man tydliga bevis för att tiden kan gå rasande fort. Artikelförfattaren råkade snubbla över resultaten från I form-loppet i augusti 2010. På tredje plats återfinns en viss Hanna Lindholm på tiden 41:34. Som alla smurfer vet har utvecklingen därefter gått i rekordfart. Tvåa i samma lopp blev Ylva Odemark, vars resultatkurva nu också pikar spikrakt uppåt!
Men den här historien börjar några timmar tidgare. Efter många turer rullar till slut en fullsatt bil från Stockholm mot Västerås och fjärde upplagan av Mälarenergi stadslopp. Så här års går det tretton millopp på dussinet, så förvisso behöver man inte åka 20 mil för att springa en mil (vilket Per Gysings kollegor så klokt påpekade). Men samtidigt har klubbens egen västeråsare gett loppet hyggligt betyg och dessutom är det roligt att se lite nya lopp i annan miljö än den invanda (Norra Djurgården i all ära).
Bilen rymmer blandade ambitioner, men de flesta siktar en bit över 40 minuter och påstår sig bli glada om årsbästat kan pressas ner en bit. Diskussionen handlar mest om huruvidare banan är backig, grusig, blåsig eller något annat. Att löparvädret är idealiskt har redan konstaterats - 20 grader, stilla vind och nedåtgående sol. Väl framme i Västerås beger sig Ylva direkt till efteranmälan (en efteranmälan som ska visa sig vara ett lyckokast), och någonstans kring Vasaparken dyker även Matilda upp som kvällen till ära ska testa 5 km landsvägslopp istället för de invanda 800 eller 1500 metrarna.
Som vid de flesta mindre lopp går allting snabbt och smidigt. Bilparkering hittades två minuter från start- och målområdet. Köerna lyser med sin frånvaro både vid nummerlappar och bajamajor. Enda oron är att banfunktionärerna verkar vara få till antalet och dessutom ser oroväckande konfunderade ut när de får frågan om hur banan går och om den är svårsprungen. Tävlingens PM har dock utlovat banfunktionärer på strategiska platser, och så småningom visar det att vägvisningen fungerar alldeles utmärkt.
Efter att startskottet brunnit av ger sig den lilla buffelhjorden av genom centrala Västerås medelst en sedvanlig tokrusning. Över gatsten, lite asfalt, på grus, över gångbroar och så småningom uppför den långa sega backe som faktiskt visade sig existera. De smurfblå linnena är utspridda i fältets främre del, och allra längst fram leder Ylva damklassen i stor stil. Tillbaka in mot stan, nedförslöpa, asfalt, gatsten och vid startområdet står faktiskt rentav lite publik (förvisso inte särskilt aktiv, men små stadslopp är ju sällan de där massiva publikfesterna).
Halva loppet redan avklarat och Ylva drygar bara ut ledningen, medan övriga smurfer letar lämpliga ryggar nu när ansträningen börjar kännas på allvar. Banan fortsätter på slät fin asfalt längs Mälarens strand och en still bris svalkar i kvällssolen. Tänk att detta är blott fem dagar efter att Stockholm bjöd på maran från helvetet! När man längtat efter vändpunkten alldeles för länge kommer den, banan övergår så småningom till grus men lyfter man blicken kan man ta sikte på Stadshustornet vid målområdet - där kvittot på kvällens insats väntar. Banan viker in genom en tunnel, genom två tunnlar och genom en tredje tunnel innan målportalen tornar upp sig. Ylva är som sagt överlägset först i mål bland tjejerna, strax därefter följer övriga smurfer ganska samlat.
Kvällens segertid klockades till mycket imponerande 38:21, över två minuter bättre än de färska 10000-perset som sattes på bana i Vallentuna härom veckan! Efter Arenamilen handlade Ylvas kommentarer om en alldeles för långsam öppning och en alldeles för negativ split. På Västerås gator var öppningen klart mer offensiv, och loppet var grymt väldisponerat med jämn fart rakt igenom. Segrarinnan påpekade efteråt att den här gången hade hon verkligen inte kunnat ge mer. Ytterligare någon som disponerade loppet väl var tvåan Linda Jerrewing, som efter många försök nu kunde utradera det gamla landsvägsperset från Tjejmilen 2008 - det nya perset lyder 41:48 vilket gav en andraplats.
Det räckte dock inte med två tjejer från FK Studenterna på prispallarna denna kväll. Matilda ställde upp i 5 km-klassen som startade en stund efter millöparna, och hade under större delen av loppet sällskap med en hemmalöpare, orienteraren Lovisa Byman. Mot slutet drog dock konkurrenten upp tempot, och det skedde lite för tidigt för att Matilda skulle kunna svara med sin patenterade spurt. Men en fin andraplats blev det i detta gästspel utanför arenorna.
Klubbens närvarande herrar intog inte fullt lika framskjutna placeringar i resutlatlistan, efter att Swyzak (tvåa i loppet både 2010 och 2011) blivit indisponibel. Artikelförfattaren slog till med sin bästa landsvägstid sedan 2007, och denna gång slutade Leif-vs-Gysing-kampen med seger för den förstnämnde med 6 sekunders marginal.
Alla inblandade firade efteråt framgångarna i gröngräset med en ganska innehållsrik picknick-kasse från loppets sponsor. När potatissalladen var slut och kvällskylan började göra sig påmind var det så dags att packa in sig i bilen och återvända hem till Stockholm, några med nya pers och alla med en ny tävlingsupplevelse i minnet. Det kan nog bli fler turer till Västerås kommande år!
Mälarenergi Stadslopp - Resultat
|